The Jonie Website

Kvällens "synd" är vaniljglass, chokladbitar och kakdeg  -  three in one. Jag skojar inte om jag säger att i nedanstående paket Cookie Dough vilar minst 30  bitar kakdeg! Om det verkar oklart för vissa om "vilande kakdegsbitar" ska ses som något positivt i detta sammanhang, kan jag meddela er att mer smarrigt än såhär kan det inte bli! Hurra för Preem! Detta är det bästa som har hänt den där bensinmacken sedan Texaco gick i graven.  Ben and Jerry's Cookie Dough verkar för övrigt ha blivit en trendgrej, precis som när man skulle hålla lattemugg i handen under shoppingturen way back in time.

Jag gillar förtäringstrender. Behöver vi ens ha några andra trender?

Vet ni? För första gången på mycket länge är jag stolt över mina handlingar. Jag har blivit fadderförälder till ett barn i Afrika. För 200 kronor i månaden hjälper jag till att förbättra barnbyn där mitt fadderbarn bor. Dessutom får jag följa hans/hennes & barnbyns framsteg i utvecklingen. Nu väntar jag bara på massa info ner i brevlådan innan hela processen kickar igång. Här anmälde jag mig.

Jag sitter och tänker på barnen i Afrika. Nu skulle man som ovetande, vilket ni alla är just nu, kunna tro att jag spelar på någon tråkig ironi. Men det ska jag säga er,  kvällen i ära är jag allt annat än ironisk. Jag känner mig faktiskt, för ovanlighetens skull, mycket djup ikväll. Jag tänker på  u-landsproblem och lyssnar soulmusic. 

Att uttrycket "barnen i Afrika" har blivit en term vi övergödda svennar skämtar om är ju verkligen jättekonstigt? Vem tillät dessa Hitler-fasoner ta fart egentligen? Annelie 43 med fönad lugg som vill att Pelle 7 år, dampförklarad, ska äta upp cheeseburgaren på Mc Donalds? Men vad i hela fridens namn vet Pelle om några barn i Afrika egentligen? Att de är bruna och bor hyddor?

För att lägga korten på bordet så ligger jag själv ungefär på samma kunskapsnivå (now read between the lines) Jag har aldrig fått läsa ingående om Afrikas svält och sjukdomar i skolan, har ni? Ni kanske har haft samma tur som mig att få äran att plugga Kalla kriget i femtiosjutusen terminer istället? Hur många visste något om konfliktdiamanter innan en av alla hollywoodproducenter bestämde sig för att dra in ytterligare några miljoner på en rulle som berör västvärldens biosalonger?

Inte för att det egentligen finns ett slut på detta ämne, men jag har inte så mycket mer att komma med. Uttrycket "droppe i havet" har aldrig känts så träffande som nu. Dessvärre.

Sitter hemma hos min käresta och myser tisdagskvällen i ära. Medan han breder ut sig i soffan framför en Jim Carrey-rulle på kanal 6, sitter jag i soffans utkant med laptopen och ett glas vitt nu efter maten. Jag ser inget fel i att ta ett eller två glas vin en vardagskväll på sommaren. Jag tycker att det är trevligt. Alla dessa varningar om hur folk blir sommaralkisar finner jag mycket tradigt. Det är klart att man "unnar" sig mer i juli/augusti än i oktober/ november, gör man inte? Oh god. Nu kommer alla dessa bortförklaringar. Det typiska tecknet på den typiska missbrukaren?

Det jag vill komma till är att jag inte tycker att man ska skämmas. I Frankrike klunkar man alkoholdryck varje lunch, en livsstil. I Holland röker man marijuna istället för alkohol, en livsstil. I Sverige sommardricker vi, en livsstil. Vi är väl inga Amy Winehouse-kopior för det?

Gud, jag känner hur hela det här inlägget blir mer och mer suspicious för varje ord. Det är ju inte så att jag dricker vin varje vardagskväll, det får ni inte tro. Speciellt inte min bloggsläkt som jag vet granskar mitt vanilla gossip dagligen. Jag tycker bara att det kan vara trevligt nån gång då och då. Är det tillåtet? Får jag tycka så? Jag är väl 20 år snart, är jag inte? Att ha växt upp med smeknamnet "mammas prinsessa" har allt satt sina spärrar i vuxenhjulet märker jag nu. Tänk att behöva vara en prinssesa hela livet ut? Take me away..

Min nya mobil anlände idag. Eller rättare sagt så var det jag som anlände till min nya mobil vid Coops spel & tårtadisk. Blev förbittrad då färgen var silver istället för svart. Det enda jag egentligen bryr mig om då vi pratar teknik är utseende. Jag vill att min mobil, min ipod, min tv, min framtida bil och mitt framtida kök ska vara snyggt. Hur många megapixel eller GB sakerna erbjuder är inte relevant. Och förkortningen GB använder jag just för att jag inte ens vet hur gigabytes/gigabites stavas. På denna festliga nivå ligger intresset för teknikens insida.

Som sagt var den silverfärgad. Påminde om min föredetta tegelsten för några sekunder och det var nog det som gjorde mig mest besviken stunden i ära. Dock ligger den här på soffan bredvid mig nu och jag börjar gilla den mer och mer. Kastar ner blicken på den oftare än vad jag egentligen behöver osv.. ja ni förstår kanske.

Det jag gillar är att den har slide. Säger man så? "Har slide"? När mobilen ringer och jag drar en slide-rörelse känns det mycket bättre än ett traditionellt knapptryck. Dessutom slipper jag prata två ljudnivåer för högt, så som pappor alltid gör. När mobilen är så liten att den knappt räcker halvvägs fram till munnen höjer jag rösten av ren reflex. Ganska jobbigt faktiskt. Desto mer för folket runt omkring. Tror nog ändå jag och min silvermobil kan komma bra överens med tiden. Relationer fungerar ju på så vis har jag hört.

Tycker ni att jag är löjlig om jag döper min mobil till Quicksilver eller något liknande? Att varje gång jag ska skirva om min mobbe skriver jag Quicksilver istället? "Sedan ringde Quicksilver och jag svarade." Hehe.. nejdå. Detta var bara ett av mina bloggskämt. Det är ju trots allt ingen tamagotchi vi har att göra med. Vad hette eran tamagotchi? Skämt igen. Mycket utdraget inlägg det här. Förstår om ni gav upp på halva eller något. Jag själv ger nog upp nu.

Jag har haft en superbra midsommar ute i skärgården. Låter nog bilderna tala för sig själv, då en sammanfattning blir rätt så omständigt. Trevliga människor, välplanerat och bra väder. Kunde helt enkelt inte bli så mycket bättre :)

Om några timmar tar bloggen min midsommaruppehåll. Jag ska ut och segla i fyra dagar. Jag som är van med motorbåt, kommer med all säkerhet få den där bommen i huvudet och tuppa av. Det skulle faktiskt inte förvåna mig. I vilket fall som helst, ha en bra midsommar!

Jag har hört att det ryktas om sommarrea ute i butikerna nu. Jag har blandade känslor för det här med rea, men det tar vi en annan gång. Ska försöka ge mig på en midsommarklädsel idag. Lär förmodligen sluta med en tomhänt hemgång, precis som alla andra gånger jag försöker "måsteshoppa". Den som lever får se.

Snart ska jag gå och köpa hårfärg. På sommaren är det minsann inte lätt att ha brunfärgat hår. En dag i solen och det bruna har fått en rödblek nyans + att utväxten syns. Vet ni hur mycket jag avundas er riktiga brunetter?

Jag såg Sex and the city-filmen igår. Den var helt magisk. Apropå hårfärgning. Woh!

Idag fyller Snyggstina 20 barre och igår bjöd hon hem oss på smörgåstårta och kladdkaka. Fotbollssekvensen är att glömma, men annars var tillställningen mycket trevlig. Micaelas Torres-inspiration kanske bidrog till kallduschen, vad vet man?

Om 2½ timme väntar jobb i det här fina vädret (typiskt?) och efter det ska jag äntligen träffa Joul efter en hel veckas distans nu, woho!

Vi har köpt en box/boxer? till teven. Nu har vi mer än 200 kanaler som vi ska zappa och slåss om. Jag förstår att detta inte längre är någon nymodighet, men för mig som har haft fem kanaler att välja mellan hela livet måste ändå säga att det känns tämligen ovant med Oscarsbelönade filmer och Jerry Springer mitt på ljusa dagen (inte för att jag förknippar  mr. Springer med kvällar & nätter för den delen heller.. men ja.)

Jerry Springer måste vara ett uppgjort skämt. Jag blir rädd om ni påstår något annat. Är det möjligt att vara otrogen med sin partners bästa kompis, samtidigt som man kommer ut ur garderoben och i och med det avslöjar att man har en affär med sin partners bästa kompis pappa? Nu blev det väldigt rörigt, men för att ge er omedvetna ett hum om hur denna talkshow för sig - och nu gav jag er ändå ett hyfsat vardagligt exempel.

Jag fastnar alltid framför Jerry Springer. Detta omedvetet. Jag sitter som ett skärrat barn och bara stirrar (förmodligen med öppen mun dessutom.) När något extremt händer, uppepå det som redan är extremt - exempelvis att ett slagsmål utlöses mellan en tre hillbillys medan programledaren skrattar i takt och publiken hojtar "Jerry  Jerry Jerry!"- då vaknar jag upp. Jag tror till och med att jag kanske ruskar på huvudet för att försäkra mig om att det jag ser verkligen händer. Sedan byter jag kanal snabbt. Jag är för svensk för dagens brutaltv.

Det var supertrevligt hemma hos Alex igår. Alla var samlade vilket är ytterst sällsynt i vårat lilla gäng som brukar umgås. Är man inte i Sälen så är man i Thailand, och är man inte i Thailand så jobbas det natt. Ni förstår kanske. Detta måste göras om snarast!